Nattfåk av Johan Theorin

2009-07-29 @ 12:14:35


Igår kväll började jag på Nattfåk av Johan Theorin. Idag läste jag ut den. Så bra var den.

Fåken är en snabb och väldig storm som drar med sig sand, jord och stora mängder snö när den drar in över Öland under vinterhalvåret. Det är inte alltid den kommer, vintern måste vara hård och kall. Men när den kommer vet man att någon snart kommer att dö.

"Fåken höll på att slita sönder ladan. Så kändes det. Men Joakim tyckte att han hörde andra ljud också. Frasande ljud inifrån rummet - långsamma steg över trägolvet. Oroliga rörelser i mörkret. Viskande röster. Kyrkbänkarna hade börjat fyllas bakom honom. Han såg inte vilka besökarna var, men kände en ökande kyla i rummet. De var många, och nu satte de sig ner." (s. 331.)

Huvudpersonen i romanen heter Johan Westin. Han flyttade ifrån bullriga Stockholm till norra Öland med sina två barn och fru för att få lite lugn och ro. Gården de hittade var sliten men vacker. Åluddens gård. Det de inte vet är att gården hemsöks. Hemsöks är kanske fel ord, för det är ingen som visar sig och det är inga tecken på att det befinner sig någon på gården. Det är endast känslan och alla de inristade ord på väggen i ladan som bevisar tecken på ond bråd död i gården och markerna runt omkring. " Till minne av Christian Ludvig 1846", "Elskade Carolina 1868", "Till minne av Greta 1943" står det inristat på väggen.

Ett par månader efter att familjen Westin har flyttat in på gården händer något fruktansvärt. Kristina Westin, mor i familjen, omkommer när hon har gått ut på de hala stenarna vid vattnet. Hon drunknar.

Snart finns det ytterliggare ett namn inristat på väggen i ladan. "Kristina Westin 1996".

Johan gör allt för att få se henne en gång till. Han börjar att tro på de gamla sägnerna om att de döda återkommer vid jul om man sätter upp stearinljus i fönstrena på gården. Utan stearinljusen går de vilse. Men ska Kristina hitta tillbaka?

Nattfåk är en blandning mellan en kriminalroman, en spökhistoria och ett släktdrama. Det gör boken oerhört spännande för alla de olika delarna passar väldigt bra ihop och ger ett djup till historien som annars inte skulle funnits där. Dessutom blir man rädd när man läser boken och det är ett starkt tecken på att spökhistorierna fängslar och berör.

Gillar man gamla sägner om offermossor, spöken och fyrar som bara lyser när någon ska dö tycker jag att man bör läsa Nattfåk! Den är dessutom relativt lättläst, texten är stor och man flyter lätt igenom den.


Permalink Felles böcker Kommentarer (0) Trackbacks ()


Box 21 av Roslund & Hellström

2009-07-19 @ 20:24:38



Sverige är inte perfekt. Den som någonsin har påstått det har fel. Väldigt fel. Mitt i den svenska idyllen pågår dagligen övergrepp av prostituerade kvinnor, eller snarare tonårsflickor, som slussats in i landet ofrivilligt. Kanske, och väldigt troligt, är det pappan, farbrodern, en avlägsen släkting eller kanske till och med pojkvännen i hemlandet som säljer flickorna till hallickar utomlands. Många unga flickor i bland annat Östeuropa vill komma ur misären, till ett liv med pengar och en framtid. Det vet hallickarna och därför lockar de med arbeten utomlands, till exempel i en bar eller på en dansklubb. De får ett pass. Men passet är dyrt, väldigt dyrt och de unga flickorna får en skuld. En skuld de måste betala av med sex.

                     "Han hade sett några stycken av dem. Alltid samma historia. Unga fattiga baltiska flickor som bearbetades     av någon som kom till byn med talets gåva och med löften om arbete och välfärd, som försåg dem med falska pass och i samma ögonblick som de tog emot passet förvandlades dem från hoppfulla tonårsflickor till låtsaskåta kvinnor. Det falska passet var dyrt, med det fick de en skuld, en skuld måste man betala av."

Deckaren väcker starka tankar och är skriven med ett grovt språk, vilket gör att händelserna sätter starkare spår och känns otroligt verkliga. För de är verkliga och händer hela tiden. Cirka 1000 kvinnor som fallit offer för trafficking kommer till Sverige varje år. Det är 1000 kvinnor för mycket. Därför tycker jag att det är bra att författarna inte förmildrar ämnet utan går rakt på sak och skriver med detajer som får läsaren att rysa av obehag.

Jag gillade romanen starkt, trots att den kan kännas lite "ryckigt" skriven ibland, i och med att det är två författare som ligger bakom. När man trodde att man visste vad som hänt prostituerade Lydia, tjackaren Hilding, förbrytaren Jochum Lang och den buttre poliskommisarien Ewert Grens fick man sig en chock. Twisten på slutet förvånade enormt!

Jag rekommenderar boken om du vill bli insatt i trafficking eller bara vill ha en nagelbitande och spännande deckare att läsa under sommaren. Jag rekommenderar däremot inte deckaren om du lätt blir stött av grovt språk eller väldetaljerade våldtäckter eller dödsfall.







Permalink Felles böcker Kommentarer (1) Trackbacks ()


Snabba Cash av Jens Lapidus

2009-06-24 @ 12:59:16


Jag förmodar att det är väldigt få som inte känner till författaren Jens Lapidus. Han debuterade år 2006 med Snabba Cash, romanen som jag läste ut inatt. Han säger själv att han har inspirerats av James Ellroy, en amerikansk författare som är mest känd för sin roman Den Svarta Dahlian. Jag har själv läst den nämda romanen och jag finner många likheter mellan de båda även fast det handlar om olika städer och tidsåldrar.

Romanen har tre huvudpersoner som är väldigt skilda karaktärer och som i början av romanen inte vet vilka de andra är men som binds samman av ett drama i slutskedet. De tre karaktärerna är JW, Mrado och Jorge.

JW

"Ingen i den öfvre delen av Stockholm visste följande om Johan Westlund, alias JW, bratsens bratigaste brat. Han var en vanlig medborgare, en förlorare, en tragisk svensson. Han var en bluff, en fejk, som spelade ett högt dubbelspel - levde lyxliv med boysen två till tre kvällar i veckan medan han fick råsnåla resten av tiden för att få notan att gå ihop.
         JW låtsades vara ultrabrat. Egentligen var han jordens jävla fattiglapp."


Mrado

"Mrado svepte med full kraft mot killens andra ben. Hundrafemtio pannor slog i golvet. Mrado över honom.Oväntat snabb. Noggrann med att ha ryggen mot fönstret. Fram med sin revolver. Smith & Wesson Sigma .38. Den var liten, men enligt Mrado var det funktionellt att den lätt kunde bäras  under en kavaj utan att synas.
      De utanför kunde inte se  vad som hände.  Att dra varmt vapen - ovanligt för Mrado. Ännu ovanligare inne på gymmet.   
   Mynningen intryckt i jättekillens mun.
    Mrado osäkrade vapnet. "Lyssna nu, putte. Jag heter Mrado Slovovic. Det här är vår klubb. Sätt aldrig din fot här igen. Om du har någon fot kvar det vill säga."

Jorge

"Livet sket på Jorge. Livet sög hästballe. Livet var tufft. Men Jorge var starkare än så - de skulle få se.
       Kåken tog hans energi. Tog hans skratt. Rap-life omgjort till crap-life. Men det som bara han visste var att det fanns ett slut, en idé som skulle fullbordas, en utväg. Jorge: snubben som inte gick att kuva. Han skulle ut, rymma, sticka från det här skithålet. Han hade en plan. Och den var tjockt bra."

I de tre utdragen skildras de tre´s personligheter väldigt bra. JW en så kallad brat som egentligen kör svarttaxi och drygar ut kassan med k-försäljning (kokain). Mrado en jugge som ligger högt upp på rankinglistan när det gäller k-försäljning men som har en boss över sig, Radovan. Jorge som sitter inne på grund av Mrado och hans gäng men som har en plan att rymma.

Jag gillade boken väldigt mycket. Den var spännande hela tiden och konflikter avlöste varandra utan att det blev krystat. Efter boken har jag lärt mig mycket om Stockholm undre värld, om konflikterna och drogerna som lurar under den perfekta ytan. Om rasism och självförsvar, om snabba cash. För det är det huvudsakliga ämnet i boken. Hur man lyckas tjäna snabba cash. Det går inte att vara en medelmåttig svensson med en månadslön på 20 000 efter skatt. Vill man tjäna stora pengar måste han jobba med de stora grabbarna.

Det finns också en baksida med koks-försäljning. Att det är illegalt. Någon gång åker du fast och när du väl gör det sitter du inne i många år framöver... Frågan i boken är: vilka klarar det och vilka gör det inte?
Permalink Felles böcker Kommentarer (0) Trackbacks ()


Odjuret av Roslund & Hellström

2009-06-18 @ 15:16:37

Ina har ju sin Mat-Ina kategori,Therese kör med sin Kördagbok osv. Så jag tänkte att jag skulle försöka mig på att recensera alla böcker jag läser! Jag läser en hel del så det lär bli en hel del recensioner. Ni kan väl tala om om det låter som en bra idé eller inte. Jag börjar mina stapplande steg som recensent här och nu med boken Odjuret som jag nyss läste ut.

Odjuret av Roslund & Hellström

"De skriker inte längre. Den ljusa lite tjocka horan gråter, snoret rinner från näsan, ögonen är röda. Den mörka horan stirrar trotsigt på honom, utmanar, hatar. Han binder deras händer i ett av de vita rör som löper längs den cementgrå väggen. Det är varmt, förmodligen ett vattenrör, det bränner mot deras underarmshud. De sparkar med benen, mot honom, och varje gång de sparkar så sparkar han tillbaka. Tills de förstår. Då sparkar de inte längre.
       De sitter stilla. Horor ska sitta stilla. Horor ska vänta. Det är han som bestämmer. Han tar av sig sina kläder. T-shirt, jeans, kalsonger, skor, strumpor. I den ordningen. Han gör det framför dem. Om de inte tittar sparkar han på dem tills de gör det. Horor ska titta. Han står framför dem, naken. Han är vacker. Han vet att han är vacker. En vältränad kropp. Muskulösa ben. Fast stjärt. Ingen mage. Vacker. "
(s.15-16)

Berndt Lund. Odjuret. Han som våldtar och mördar små barn - de ovan är nio år. Han är en snabbknullare, som de omnämns i boken. Sådana som knullar små barn. De är föraktade både av samhället och intagna på fängelserna.

Boken hoppar mellan olika karaktärer, både "goda" och "onda". Man får följa Lunds tankar från plan till kidnappning till våldtäckt till mord. Man får följa familjen till den femåriga flicka som mördas av Lund - speciellt pappan som är utom sig av raseri. Man får följa den unge åklagarens vardag genom olaga hot och demonstrationer och man får följa poliser och intagna på fängelset där Lund brukade sitta.

Boken är fruktansvärt bra och man får verkligen tänka till själv för att försöka förstå både moralen och empatin i boken, men också sin egen. Är det Lund som är odjuret? Eller är det samhället som låtit det gå så långt? Lund blev själv utsatt för sexuella övergrepp som barn. Eller är de de vanliga människorna som försöker ta lagen i egna händer som är odjuret? Eller är alla odjur? Vilka liv är värt mest?!

Det var många frågor som dök upp när man läste boken. Har jag stake nog att mörda en människa för att upprätthålla människovärdet? Om mitt barn blev våldtaget och mördat av en man, skulle jag använda samma kaliber för att ta revansch och hämd? Skulle jag mörda honom? Eller skulle jag hoppas att samhället och staten tog sitt ansvar och lät honom få sitt straff? Många frågor - inga självklara svar.

Vi vet att staten inte fungerar som den borde. Mördare som får livsstid sitter inne i maximalt 25 år. Många som behöver vård får det inte. En psykiskt sjuk mördare, som exempelvis Lund, får sitta inne och fantisera och drömma om den dagen han blir en fri man - och kan mörda igen. För det var precis det Lund gjorde. Lund är en påhittad person men ändå så verklig. Han finns om än med ett annat namn. Ska vi tillåta att psykiskt sjuka människor släpps ut i den fria världen utan att ha fått vård? Är det inte fel på rättssystemet då?

Som jag sa, många frågor - få svar.

Jag rekommenderar i alla fall alla att läsa boken! Den sätter press på samhället, staten, rättssystemet och framför allt läsaren - hur känner du i frågorna som dyker upp under bokens gång?

Permalink Felles böcker Kommentarer (4) Trackbacks ()


RSS 2.0