Nästa vecka tar vi studenten. Hör ni hur sjukt det låter? Nästa vecka. Alla uppgifter är klara i skolan och man går mest och lallar runt. Idag har vi näst sista mediadagen och tror inte att vi kommer göra så mycket. Vid 11.15 åker vi i psykologi B till mentalsjukhuset i Västervik.
2010-05-29 @ 20:58:29Okej, det känns verkligen att studenten närmar sig! Som en liten invigning på nedräkningen körde vi hårt i öltältet igår, då det endast var 14 dagar kvar, 14 dagar.. Idag är det 13!!! :O Vad händer med livet???
På tal om annat, idag begav jag mig till Linköping och ja, en aning fattigare blev jag, då jag bland annat fick med mig en splirrans ny sadel hem. För er som inte förstår, så är det ett redskap till hästepoullen. Med mig på resan hade jag även min kusin, som för tillfället är en aning handikappad där hon sitter i sin rullstol! Som det kan gå om man rider på min store häst, brutet lårben och ingen ridning på minst ett halvår!
Imorgon drar jag mig vidare mot Norrköping och International Horse Show, gutt äääre!
Veckan som kommer bjuder bland annat på Älgfest! :D Kul.
Nu ska jag sova och försöka ta igen mina förlorade timmar, på grund av galet partande!
Under.. Mat hos Kallasch Två extremt stiliga män Jag är inte säker, men jag tror att vi är släkt.. Jag bytte man ibland, mest när den ena var för full.. Typ så Den här bilden beskriver dagen ganska perfekt. Efter...
Gutt var det och kommer alltid att vara. Tack för den!
2010-05-22 @ 08:25:06Idag befinner sig sex av av oss sju på den årliga studentbalen. Jag håller just nu på att fixa håret. Vi ska fotografera oss vid 10.05 så jag fick gå upp halv sex idag. Vädret ser ut att bli fint och jag är oerhört pepp!! Bilder kommer ut senare här på bloggen!!
/ Åse
2010-05-20 @ 20:29:38 Har ni sett någon snyggare människa? Nej, inte jag heller.
Nu är det så här. Jag har aldrig varit lyckligare än vad jag är just nu. Det är fakta, som Alfred skulle ha sagt. Han på bilden är så jävla underbar och alla andra av mina vänner är exakt lika underbara. Det är stekig sommarvärme och man kan gå i t-shirt och svettas. Fönstret i sovrummet kan vara öppet hela natten, utan att det knappt känns. Allt jobbigt, ångestframkallande, tidskrävande och tråkigt som har med skolan att göra, är borta. Totalt jävla borta och det kommer aldrig mer komma tillbaka, inte som något tråkigt i alla fall. Imorgon ska vi till Kolmården och på måndag till Stockholm. På lördag är det bal och då ska Linnea Ericsson ha klänning, fin frisyr och massa smink, en syn för livet alltså. Livslusten flödar och mitt största problem just nu är typ att jag har en finne i huvudet som är två centimeter i diameter och gör jävligt ont. Återstående dagar fram till den 11 juni 2010, datumet som vi har väntat på i typ tre år, kommer mest fyllas av allmänt feta guttningar (ett ord som jag visst kom på nu). Sedan börjar livet och det kommer nog bli minst lika gutt. Som grädde på moset ska jag nu äta glass och beskåda Family Guy. Hej.
2010-05-20 @ 16:42:42Vilket underbart väder det har varit idag!! Nu börjar det kännas att sommaren närmar sig med stora steg. Om tre veckor ungefär tar vi studenten, om två dagar är det bal och att-göra-listan minskar för varje dag som går. Känns underbart! Snart är det dags att bege sig till den sista balträningen innan uppvisningen. Nervositeten börjar smyga sig fram, men jag hoppas det kommer gå bra. Ser något sjukt fram emot lördag, men det får INTE bli regn.
Ibland tar det skuggorna över och helt plötsligt känns livet inte så himla fint längre. Då är det bara att sätta på favoritspellistan där David Bowie sjunger i varenda låt och sakta men säkert trängs skuggorna bort och hamnar i små krypin där de stannar tills nästa gång det är dags. Efter en jobbig tisdag tar jag nya tag, för imorgon är det min födelsedag!
Nu när listan på "måste-göra-innan-studenten" närmar sig slutet börjar jag få känningar av panik och ångest. Vad kommer att hända med oss efter den 11 juni? Men framför allt vad (fan) kommer hända efter sommaren? Ina till exempel, en av de bästa kompisarna jag har och har haft flyttar till Stockholm och likaså Johanna. Cornelia har planer på USA och några ska fara och flyga åt andra håll för plugg. SP7A kommer förbi ett minne blott snart och det ... är väldigt sorgligt.
Linnea har jag planerat mitt framtida ungdomsliv med, men sen när hennes pojk drar ner henne i kärleksträsket känns de planerna/drömmarna allt mer overkliga. Jag förstår er allihop som blir kära och inte gör exakt det som ni vill, skulle gjort likadant. Samtidigt så är det min värsta mardröm. Just nu vet jag inte vad jag vill riktigt. Polis vore ju förbannat roligt, fotograf, lärare eller dansare också. Vägen dit är så lång bara, och vart ska man få alla pengar ifrån? och tiden. Vill ju inte vara 55 år när jag skaffar barn.
Jag vill resa och leva livet nu, men ensam? vad är charmen med det? Ska man hitta sig en pojk bara för att? som många gör nuförtiden, eller ska man leva som singel i 100 år till? ... Inget lockar och inte minst tanken på att hitta den rätta. Vad händer då? Ska man leva olycklig under hela den tiden man gör det man tror att man vill, fast det egentligen inte är det rätta? Ingen ska ju behöva ge upp sin framtid för den andras skull, eller?
Herregud, nu blev det lite för mycket att tänka på. Kanske att jag bara ska ta livet som det kommer, vara glad att jag lever och har allt en i-landsmänniska vill ha. Så får det bli.
2010-05-16 @ 19:25:24Delar av det har redan visats, men här kommer den fulländade dokumentationen av Festpojkenfestivalen 2010 som ägde rum mellan 12-16 maj i södra Sverige och Köpenhamn.
Onsdagen bestod av att åka bil och festa. Festen började bra och slutade kanske ännu bättre, men mellan allt var det lite upp och ner. Det mesta hände kan man säga, dock inget för allmänheten.
Torsdag var den enda relativt lugna dagen, då vi shoppade i Malmö och sedan hade filmkväll.
Fredagen ägnades åt att åka till Höör och plaska och bada och senare till att förtära alkohol och resa till Köpenhamn. Det var ganska långt ifrån vad vi hade tänkt oss, men jävligt grymt ändå. Balkan music, Fish-shots, danskar, porr och en jävla massa letande efter en bra och normal klubb. Men gutt var det och klockan 07:00 var vi åter i Eslöv.
Efter en väldigt bakfylld förmiddag var det på lördagen dags för nästa stora höjdpunkt - Johnossi, Mejeriet, Lund. Jag kan inte ens beskriva hur bra det var. Men att stå där i svett och skrik med Paulina och Ina, Julia och Erik en bit bort och en sovande Cicci hemma i sängen, och med Johnossi på scenen, var en av de lyckligaste ögonblicken i mitt liv. Det kunde definitivt inte ha blivit bättre, det var perfekt.
Detta var definitivt en av de bästa festivalerna och upplevelserna i mitt liv och jag vill tacka alla inblandade för det. Tack.
I onsdags anlände fyra små Vimmerbytjejer till Skåneland, Eslöv. Fest blev det, en mycket konstig sådan. Dagen efter åkte de små tjejerna till Malmö och träffade Ahmadyar och shoppade kläder. Det var kul. Nybadade i Björkviks badhus ska de snart äta pizza och dra till Copenhagen för att parta med danskar och dricka gratis champagne. Fint. Johnossi imorgon. Ibland är livet bara för underbart ...
Imorgon gäller det. Då börjar resan som jag har längtat efter i säkert ett halvår snart. Resan är med fruktansvärt underbara människor och vi ska också resa till fruktansvärt underbara människor. Vi ska ha underbart roligt, göra underbara saker och njuta av det underbara livet. På fredag ska vi till en stad som säkert också är helt underbar, om inte annat kan vi göra den det. På lördag ska vi även se det mest underbara musikaliska bandet jag vet. Jag är helt säker på att vi underbara människor som kommer att vara med på allt detta kommer göra det till bland det mest underbara vi har varit med om och minnas det för resten av våra underbara liv. Jag är redo. Nu kör vi.
2010-05-11 @ 10:23:04I söndags var den traditionella dansuppvisningen. Som arrangeras varje år av Aktivungdom. Men den här gången var lite speciell och något lite extra. För den här gången var sista dansuppvisningen med Aktivungdom som Johanna och Paulina var med och dansade.
Johanna som har dansat sen hon var fyra år gammal och Paulina som bara dansat i cirka två år och på så kort tid blivit grymt duktig. Båda dessa tjejer är sjukt duktiga på att dansa. Och även om det var sista gången de dansade för Aktivungdom så vet jag att de kommer dansa vidare någon annanstans!
Rosor till de avgångna dansledarna, Paulina och Johanna
2010-05-09 @ 12:28:59Cecilia Stolt, 19 år, skulle firas. Allt började hos kallskänks-Linnea, men det blev ganska kortvarigt och utan bildbevis. Nästa station blev Alexander Wegert.
Ina var kissnödig Cecilia Stolt, 19 år Ina gillade Corona Fråga mig inte.. Fråga mig inte.. Köttarn och Aina Aina och Linkan Go Tzetze, go Tzetze Ina körde Sen började den eviga fighten om glasögonen och den eviga frågan "Var är mina glasögon?" Här kan dom va Där kan dom va Där kan dom va Här var dom
Alfred och Maria Slarwid Till slut var glasögonen där och där stannade dom resten av natten. Dock vet ingen var Slarwid tog vägen med Paulinas, men min nyfunna vän till vänster tog väl hand om mina. Efterfest sa vi, och efterfest blev det, i en garderob hos en man vid namn Tommy, och det är bara han som har bildbevis på det. Det hela slutade med att Deét kom på besök, och då kunde det faktiskt inte bli mycket bättre. Grym var kvällen och hur man än ser det var det så jävla värt med bara två timmars sömn. Så grymt var det.
Finns det något bättre än fredagar? Hela helgen har man framför sig och den är för min del fullproppad med dans, dans och lite mer dans. Först ut blir Harrys ikväll. Cecilia har blivit en stor tjej, nämligen 19 vårar, Grattis! Det firar vi med en liten utgång. Imorgon blir det genrep hela dagen i princip. 4 danser ska styras upp, och roligt ska det bli. Sedan är det självklart dags för Dansuppvisning på söndag kl 15.00. Gutt guttare guttast.
2010-05-05 @ 15:00:06Anledningen till att denna blogg just nu är ganska död och tråkig, är helt enkelt den omtalade skolan. Imorgon har jag svenska-tal och på fredag engelska-tal och jag känner mest för att skjuta mig i huvudet. Sedan ligger en projektarbetsrapport och gnager, natur-prov väntar och även en fotouppgift som ska bli klar så småningom. Även om vi inte pluggar 24/7, har vi extrem och vidrig ångest den tiden vi inte gör det. Ångest över att man måste bli klar, ångest över att det är svårt, ångest över att man inte orkar och ångest över att saker väntar som man inte ens kan göra något åt, än. Jag kommer i alla fall kunna slappna av lite efter fredag, för då är mitt värsta över. Och nästa vecka blir det inte mycket skola, utan mest Eslöv, Köpenhamn, Lund och alkohol.
Vi medianare har från idag, bara 18 HELA SKOLDAGAR kvar, innan vi tar studenten och DET är sjukt och underbart. Och det är väl i princip det enda som får oss att gå upp om morgnarna. För det finns faktiskt en mening med att vi sitter och pluggar varenda dag i tre år, och det är att vi får ta studenten när allt är över.
" Hej unga kvinna som jag är stolt över. Du har skött dig utmärkt. Det var mycket roligt och högaktningsvärt det du och de övriga presterade. Du min kära Paulina har visat en mycket mycket fin kreaktiv sida som jag faktiskt inte var säker på att du hade, men fu hundan vad jag bedrog mig. Du har alltid varit så orolig men nu visar du din styrka. Go on in this way and you will have a great future "/Jan "Farfar" Olefors
Går det att inte bli smickrad av detta? Blir lite tårögd faktiskt. Tack så mycket kära faders fader.
2010-05-03 @ 18:31:58Det är snart dax för oss medianer att hålla tal. Tur att det är för vår lilla klass vi ska tala för jag blir så nervös så jag snubblar på orden. Eller tappar dem totalt, orden alltså. En hel kvart, hur ska jag kunna babbla i en kvart och få det att vara intressant. Att bli lärare och predika i en timma skulle absolut inte vara något för mig. Citerar Robert Gustafsson: "Ett bra tal ska vara precis som en kvinnokjol, långt nog för att täcka det väsentliga, men kort nog för att hålla intresset vid liv."
...Och i så fall är ju en kvart på tok för långt. Vår trötta mediaklass kommer ju somna på stört. Det vore skönt om vi bara kunde hoppa direkt till student.
Nu är det slut. Efter ett års arbete och förberedelser, stress och ångest så är nu vår välgörenhetsshow avklarad. Det har varit jobbigt, näst intill fruktansvärt stundvis, men nu efteråt går det inte beskriva hur roligt det varit på vägen och inte minst i helgen. Måste tacka alla som ställt upp för oss. Rasmus och Joel gjorde ett minst sagt gryyymt jobb med ljud och ljus. Det bästa jag sett (förutom Bounce) och alla dansare körde så det rykte under showen. Men nu är det över, skönt men samtidigt extremt tomt. Här kommer lite bilder från helgen som spenderades i Teatern på gymnasiet.
2010-05-02 @ 15:20:56 Det hela började hos mig, Lellks, med mat, tårta, dryck, passion och gurka Några läste Frizon Någon sminkade sig för ovanligehetens skull i Linneas spegel och någon tog för ovanlighetens skull ett kort på denna händelse Vi hade en liten gemensam samlingin the water cluuuset Självklart skulle bloggens 1-årsdag firas och det gjorde vi på bästa sätt med den officiella bröllopstårtan och ett så vackert sjungande ljus Gott var det Ja det var det När alla var mätta och glada drog vi vidare mot nya äventyr, och dom ägde rum hos ingen mindre än Anton Kant Paulina blev överlycklig när hon äntligen fick träffa sin förlorade brylling, Oscar Bjerkinger och efter långa diskussioner accepterade också han deras släktskap Söta killar ju Söt bror ju Efter att vi tagit oss till en ganska sketen fest på Samhall, dit även Julia Ericsson anlände, muckade vi en sväng och sedan drog kusinerna till Harrys Vapen T och någon okänd själ Jull och vår tequila-guy Engdal Det var en grym kväll som till slut slutade hos den dansanta mannen till vänster på en efterfest som innehöll Linnea, Julia, Jocke och hans tändare och fem kanelbullar. Vem som hade bakat dom är fortfarande oklart.
Resten av helgen har jag ägnat åt att deklarera (!), dricka mer öl, dansat och solat. Nu ska jag äta och sedan träffa mina dansvänner, då vi ska avsluta vår turné med afrika-dansen. Kommer sakna den! Sedan ska jag hänga med Pröppen. Hajhaj!
Allt gick så underbart bra idag. Jag är den lyckligaste personen just nu. Ett enda genrep räckte tydligen. Tack allihopa och framför allt ett stort tack till Jennie Leander Lilja, min och Johannas nyblivna extramamma.
Imorgon kör vi igen kl: 18:00, och missa för fasiken inte det.
