Vi förtjänar nog ändå och få hitta lite tröst och så

Jag är väldigt tom, men ändå helt fylld av känslor. Hat, ilska, irritation, chock och allmän jag-vill-dö-känsla. Så länge jag kan minnas har jag gått på Hultsfredfestivalen. Hand i hand med pappa eller tillsammans med alkohol och vänner. Nu kommer det aldrig mer att hända. Sorgligt, vidrigt, hemskt och ofattbart.

Just nu orkar jag dock inte tänka på det mer, för då kommer jag aldrig kunna somna. Det jag ska tänka på är att imorgon ska jag åka till Ryggåsen och fira det bästa halvåret i mitt liv med den bästa killen i världen. Godnatt