Guess what, I'm not a robot

2010-11-01 @ 17:01:16Jag har fått en finne i ansiktet. Ni som känner mig vet att detta är ett mycket sällsynt fenomen i mitt liv. Nu har det som sagt hänt, den gör väldigt ont och är väldigt röd. I övrigt är jag trött. På två veckor har jag varit ledig två dagar och en av de dagarna gjorde jag högskoleprovet. Imorgon får jag äntligen sova! Jag kan inte vara mer tacksam för att jag får jobba så mycket som jag får, men jag är också väldigt tacksam för lediga dagar. Men snart är det jobb igen, höstmarknad på ALV, ostkaka, ostkaka, ostkaka, ostkaka, ostkaka, torsdag, fredag, lördag, söndag.

Jag är också trött på att sakna. Att sakna Paulina och allt som hör henne till. Att sakna Skåne, Julia och hennes lägenhet. Att sakna Ina och allt underbart hon tillför världen. Att sakna Dea när han jobbar, har spelning, eller ska spela in skiva i en vecka. Att sakna när livet var planerat, förutsägbart och relativt
enkelt. Det är alltid någonting som saknas och alltid någonting som skaver och gör ont. Ibland tror jag nästan att allt skulle vara mycket bättre om man inte hade några känslor och inga tankar.

Men nu sitter jag här och känner och tänker ändå, så jag antar att jag får stå ut med allt som hör till. Allt är faktiskt långt i från piss och jag ska inte klaga på livet. Det mest opissiga just nu är att Ina kommer hem i veckan, att Julia förhoppningsvis kommer hem i helgen, att jag fyller år nästa vecka och att jag kanske får jobb i Oslo efter nyår och slipper Vimmerby ett tag.