Snabba Cash av Jens Lapidus
2009-06-24 @ 12:59:16
Jag förmodar att det är väldigt få som inte känner till författaren Jens Lapidus. Han debuterade år 2006 med Snabba Cash, romanen som jag läste ut inatt. Han säger själv att han har inspirerats av James Ellroy, en amerikansk författare som är mest känd för sin roman Den Svarta Dahlian. Jag har själv läst den nämda romanen och jag finner många likheter mellan de båda även fast det handlar om olika städer och tidsåldrar.
Romanen har tre huvudpersoner som är väldigt skilda karaktärer och som i början av romanen inte vet vilka de andra är men som binds samman av ett drama i slutskedet. De tre karaktärerna är JW, Mrado och Jorge.
JW
"Ingen i den öfvre delen av Stockholm visste följande om Johan Westlund, alias JW, bratsens bratigaste brat. Han var en vanlig medborgare, en förlorare, en tragisk svensson. Han var en bluff, en fejk, som spelade ett högt dubbelspel - levde lyxliv med boysen två till tre kvällar i veckan medan han fick råsnåla resten av tiden för att få notan att gå ihop.
JW låtsades vara ultrabrat. Egentligen var han jordens jävla fattiglapp."
Mrado
"Mrado svepte med full kraft mot killens andra ben. Hundrafemtio pannor slog i golvet. Mrado över honom.Oväntat snabb. Noggrann med att ha ryggen mot fönstret. Fram med sin revolver. Smith & Wesson Sigma .38. Den var liten, men enligt Mrado var det funktionellt att den lätt kunde bäras under en kavaj utan att synas.
De utanför kunde inte se vad som hände. Att dra varmt vapen - ovanligt för Mrado. Ännu ovanligare inne på gymmet.
Mynningen intryckt i jättekillens mun.
Mrado osäkrade vapnet. "Lyssna nu, putte. Jag heter Mrado Slovovic. Det här är vår klubb. Sätt aldrig din fot här igen. Om du har någon fot kvar det vill säga."
Jorge
"Livet sket på Jorge. Livet sög hästballe. Livet var tufft. Men Jorge var starkare än så - de skulle få se.
Kåken tog hans energi. Tog hans skratt. Rap-life omgjort till crap-life. Men det som bara han visste var att det fanns ett slut, en idé som skulle fullbordas, en utväg. Jorge: snubben som inte gick att kuva. Han skulle ut, rymma, sticka från det här skithålet. Han hade en plan. Och den var tjockt bra."
I de tre utdragen skildras de tre´s personligheter väldigt bra. JW en så kallad brat som egentligen kör svarttaxi och drygar ut kassan med k-försäljning (kokain). Mrado en jugge som ligger högt upp på rankinglistan när det gäller k-försäljning men som har en boss över sig, Radovan. Jorge som sitter inne på grund av Mrado och hans gäng men som har en plan att rymma.
Jag gillade boken väldigt mycket. Den var spännande hela tiden och konflikter avlöste varandra utan att det blev krystat. Efter boken har jag lärt mig mycket om Stockholm undre värld, om konflikterna och drogerna som lurar under den perfekta ytan. Om rasism och självförsvar, om snabba cash. För det är det huvudsakliga ämnet i boken. Hur man lyckas tjäna snabba cash. Det går inte att vara en medelmåttig svensson med en månadslön på 20 000 efter skatt. Vill man tjäna stora pengar måste han jobba med de stora grabbarna.
Det finns också en baksida med koks-försäljning. Att det är illegalt. Någon gång åker du fast och när du väl gör det sitter du inne i många år framöver... Frågan i boken är: vilka klarar det och vilka gör det inte?
Romanen har tre huvudpersoner som är väldigt skilda karaktärer och som i början av romanen inte vet vilka de andra är men som binds samman av ett drama i slutskedet. De tre karaktärerna är JW, Mrado och Jorge.
JW
"Ingen i den öfvre delen av Stockholm visste följande om Johan Westlund, alias JW, bratsens bratigaste brat. Han var en vanlig medborgare, en förlorare, en tragisk svensson. Han var en bluff, en fejk, som spelade ett högt dubbelspel - levde lyxliv med boysen två till tre kvällar i veckan medan han fick råsnåla resten av tiden för att få notan att gå ihop.
JW låtsades vara ultrabrat. Egentligen var han jordens jävla fattiglapp."
Mrado
"Mrado svepte med full kraft mot killens andra ben. Hundrafemtio pannor slog i golvet. Mrado över honom.Oväntat snabb. Noggrann med att ha ryggen mot fönstret. Fram med sin revolver. Smith & Wesson Sigma .38. Den var liten, men enligt Mrado var det funktionellt att den lätt kunde bäras under en kavaj utan att synas.
De utanför kunde inte se vad som hände. Att dra varmt vapen - ovanligt för Mrado. Ännu ovanligare inne på gymmet.
Mynningen intryckt i jättekillens mun.
Mrado osäkrade vapnet. "Lyssna nu, putte. Jag heter Mrado Slovovic. Det här är vår klubb. Sätt aldrig din fot här igen. Om du har någon fot kvar det vill säga."
Jorge
"Livet sket på Jorge. Livet sög hästballe. Livet var tufft. Men Jorge var starkare än så - de skulle få se.
Kåken tog hans energi. Tog hans skratt. Rap-life omgjort till crap-life. Men det som bara han visste var att det fanns ett slut, en idé som skulle fullbordas, en utväg. Jorge: snubben som inte gick att kuva. Han skulle ut, rymma, sticka från det här skithålet. Han hade en plan. Och den var tjockt bra."
I de tre utdragen skildras de tre´s personligheter väldigt bra. JW en så kallad brat som egentligen kör svarttaxi och drygar ut kassan med k-försäljning (kokain). Mrado en jugge som ligger högt upp på rankinglistan när det gäller k-försäljning men som har en boss över sig, Radovan. Jorge som sitter inne på grund av Mrado och hans gäng men som har en plan att rymma.
Jag gillade boken väldigt mycket. Den var spännande hela tiden och konflikter avlöste varandra utan att det blev krystat. Efter boken har jag lärt mig mycket om Stockholm undre värld, om konflikterna och drogerna som lurar under den perfekta ytan. Om rasism och självförsvar, om snabba cash. För det är det huvudsakliga ämnet i boken. Hur man lyckas tjäna snabba cash. Det går inte att vara en medelmåttig svensson med en månadslön på 20 000 efter skatt. Vill man tjäna stora pengar måste han jobba med de stora grabbarna.
Det finns också en baksida med koks-försäljning. Att det är illegalt. Någon gång åker du fast och när du väl gör det sitter du inne i många år framöver... Frågan i boken är: vilka klarar det och vilka gör det inte?
